Snabbsyrning eller långsam syrning
Hur är det? Borde man inte få samma effekt av mikroorganismerna vara sig man snabbsyrar eller om man tar flera månader på sig? På något vis har jag fått för mig att kulturen är mer pigg och vital i början, men jag kan ha fel. Om det är bättre tarmflora man är ute efter så känns det som det inte spelar så stor roll med tiden. Däremot kan jag väl tänka mig att smakupplevelsen blir en annan. Är det någon som vet, eller har funderat kring detta, eller som kan komma med tips där man kan hitta något om detta?

Syrning på TV!
I programmet Trädgårdsonsdag del 8, se http://www.svtplay.se/tradgardsonsdag, visar Tareq Taylor hur han mjölksyrar kålrot. Detta är ett av hans trevliga tips för att klara övervintringen.

Han betonar vikten av att tre saker. Att använda väl rengjorda burkar, t.o.m. sterila säger han, samt vikten av att förvara burkarna mörkt. Han betonar också vikten av att använda jodfritt salt, för jodet förstör annars mjölksyrningen. Och slutligen säger han att det är bevisat att ekologiska grönsaker är rikare på god bakterier för syrningen. Jag kunde inte ha sagt det bättre.

Kul att han också nämner att mjölksyrning är den enda inläggningen där näringsvärdet höjs under inläggningen.

Vi har alla våra vanor samt tycke och smak. Vi har gemensamt att båda använder samma kryddor såsom korianderfrön och chili. Det han däremot gör annorlunda än jag skulle ha gjort är detta:

1. Han använder ättika. Det har jag aldrig använt när jag mjölksyrar. Mina inläggningar brukar bli tillräckligt syrliga ändå, tycker jag. Men jag har ju inte testat hans sätt så jag säger inte att det ena eller det andra är bättre. Bara olika.
2. Han skär kålrötterna i 2 cm skivor. Hur stora bitar man vill ha är ju en smaksak. Jag tycker personligen bättre om betydligt mindre bitar. Och så har jag fått för mig att mindre bitar syras snabbare hela vägen in till mitten. Tur att vi är olika och mångfald brukar berika.
3. Hans syrning tar runt en månad att bli klar. Det blir säkert mycket gott och jag kommer kanske att testa hans recept någon gång - om jag kan fixa förvaringen på korrekt sätt, speciellt de 15 graderna. Men av någon anledning fick jag lära mig att "snabbsyra" så jag har använt mig av det vilket innebär att flytta burkarna efter 3-5 dagar från rumstemperatur till kylskåpet.  Men visst, vissa inläggningar blir mycket godare när de får stå och då brukar jag helt enkelt "glömma" burken några veckor eller månader i kylen. Jag undrar vilken effekt och betydelse de 15 graderna har. Någon som vet?

Tareqs recept finns på http://www.svt.se/tradgardsonsdag/blabarschutney-med-chili-inlagd-kalrot i fall man vill pröva:

Inlagd kålrot

1 l vatten
1 dl vanligt salt, utan jod
1 dl ättikssprit (12 %)
1 kg kålrot
10 dillkronor, utan stjälk
2 st röd chili
2 msk korianderfrö

Gör så här:
1. Koka upp vatten, salt och ättika. Rör om så att saltet löser sig. Låt lagen svalna.

2. Tvätta och skala kålroten. Skär i stavar, ca 2 cm tjocka. Skölj dillkronorna noga.

3. Varva kålrot, dillkronor, chili och korianderfrö i en riktigt ren glasburk eller plasthink. Slå på lagen och sätt på ett tätslutande lock.

4. Ställ burken mörkt i rumstemperatur, 18–20 grader, i 2–3 dagar, så jäsningen kommer igång. Låt sedan burken stå lite svalare, ca 15 grader, i 14 dagar. Låt sedan burken stå i kylen i 3–4 veckor så att smakerna utvecklas. Kålroten blir bäst om den får stå en månad.

Artikel om tarmfloran
Varför vill jag hela tiden skriva om tarmfloran? Svaret är helt enkelt att den är helt livsviktig för oss och som jag skrev i något tidigare inlägg så är mikroorgansimerna vi bär på ca 10 gånger fler än våra celler. Så frågan är vem går omkring och bär på vem? Jag vet inte och tanken hissnar.

När jag googlade runt hittade jag denna spännande och utförliga artikel i Läkartidningen nr 13 från 2010: http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=14089. 

Faktiskt så utförlig att jag har fastnat i den i flera dagar och inte skrivit en rad i denna blogg. Här nämner man bl.a. samspelet mellan tarmfloran och psyket, samband med cancer, kolesterol, livsstilssjukdomar, immunomodulerande effekter, tarmfunktioner, m.m. man lärde sig flera nya uttryck om prebiotika, probiotika, dysbios, o.fl.

Men en sak gör mig verkligen fundersam. Varför sägs inte ett ord om syrade grönsaker? De innehåller ju probiotika. Varför nämns bara de mjölkbaserade produkterna som finns i handeln?

Ett härligt mellanmål

Jag verkligen njuter när jag kan sätta mig med en kopp nybryggt te och en smörgås som toppas med syrade grönsaker. Visst ser det gott ut!

Det är både mättande och enkelt. Denna gång hade jag en bönröra i kylen, en annan gång kanske jag tar ägg i någon form eller kanske en skiva av något köttpålägg. Ett verkligt snabbmål. Og gott är det!

Det är en lyx när man kommer hem, ofta hungrig och trött, att alltid ha färska grönsaker till hands bara att plocka fram. Mmmm... jag är helt såld. Det är egentligen höjden av lyx när man dessutom vet att det är så nyttigt också :)

Billig mat
I går köpte jag ett vitkålshuvud på ca 1,7 kg och ett kg morötter. Jag strimlade vitkålen samt hälften av morötterna, blandade med kryddor och resultatet blev dessa fem burkar som nu står och syras, 3 st en liters burkar och 2 st 500 ml burkar.

I min butik ser jag att en 700 g burk vanlig surkål kostar kring 45:- och 380 g burk kostar ca 34:- kronor. Innehållet i mina burkar är inte så hårt packat som burkarna i butiken. Då borde mina burkar alltså minst betinga ett värde av 45:- gånger 3. Totalt 135:- kronor! 

Jag räknar då på totala vikten av mina grönsaker, 1.7 kg + 0,5 kg = 2,2 kg att jämföras med tre 700 g burkar från butiken som väger 2,1 kg.

Jag köper ekologiskt och betalade 22,85 för vitkålen och 14,90 för påsen med morötter. Jag har halva påsen morötter kvar så grönsakerna i satsen på 2,2 kg kostade ca 30,50. Till det tillkommer kostnaden för kryddorna men vi utgår från att det finns tomma glasburkar hemma. (Plastburkar fungerar också men rekommenderas bara i undantags fall). 

Om jag grovt gissar/kalkylerar att jag ibland använder "exklusiva kryddor" då kan kryddkostnaden variera mellan 1-20 kronor. Då kostar hela min sats kanske mellan 32 - 50 kronor när jag syrar den själv av köpta färska grönsaker. Stora prisskillnaden är ju beroende på kryddorna och jag har försökt räkna mina utlägg för dem så höga som möjligt. För dem som odlar själva sina grönsaker och kryddor blir vinsten naturligtvis ännu större. 

Skillnaden mellan utlägg på 135:- eller på 32:- är kanske inte så stor i kronor räknat. Däremot om man tittar på hur många procent dyrare burkarna i butiken är jämfört med mina egna så handlar det om mellan 170 - 322 % ökning av priset. Varje börshaj och investerare skulle vara överlyckliga över sådana vinstmarginaler.

Observera att jag inte har räknat med mervärdet för det ökade näringsvärdet i grönsakerna, att jag kan få godare smak eller ökat välbefinnandet och alla positiva hälsoeffekter man får. Inte heller samhällets besparingar för allt friskare invånare som samtidigt leder till ett lägre tryck på sjukvården som då skapar utrymme för besparingar samt att flera friska människor kan bidra på arbetsmarknaden. Sätter man in sina hemgjorda syrade grönsaker i detta sammanhang blir det uppenbart att det är en otroligt kostnadseffektiv mat och prisvärd. Rena vinsten oavsett om man gör eget eller köper i butiken.

Transplantera ny tarmflora
På Vetenskapsradion i dag i P4 hördes i dag ett inslag om att hjälpa patienter som fått sin tarmflora utslagen av antibiotika. Man transplanterar helt enkelt in en persons avföring vars tarmflora är frisk in i ändtarmen på en patient med sjuk tarmflora. Kolla länken: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=412&artikel=5291566

Man pratar också om att typ 2 diabetes kan behandlas med denna metod. Mitt tips är att sprida nyttan med syrade grönsaker så kan många hjälpa sig själva hemma. Klart billigare, enklare och lättare för alla berörda.

Bra att det tas upp i medierna hur viktig en frisk tarmflora är!

Mer om tarmfloran 
I ett tidigare inlägg skrev jag att jag inte vet vilken mikroflora som finns i inläggningarna. Det är antagligen bara delvis sant. För man vet ju att det är en blandning av bifidobacterium och lactobacillus kulturer, men exakt vilken stam vet man bara om man gör en mikrobiologisk test. Och så avancerad är inte jag ;)

Dessa bakteriekulturer gör en stor nytta i tarmen och i butikerna finns en uppsjö av produkter som marknadsförs just för att de innehåller dessa kulturer. Men det gäller att se upp så att produkten du köper innehåller en vital bakterieflora. Ju längre produkten står lagrad, kanske hos tillverkaren, i butikshyllan eller i ditt skafferi, desto större sannolikhet att innehållet minskar. Här tänker jag speciellt på alla mejeriprodukter som finns i butikerna. Därför tipsar jag alla att göra sin egen grönsaksinläggning. Det är ju så gott som gratis. Speciellt om man odlar sina egna grönsaker. Och gratis brukar vara väldigt gott, eller hur?

Börja gärna med vitkål som jag personligen tycker är väldigt lätt att få igång. Krydda efter smak. Kummin är gott och enkelt som i Tistelvinds produkter. Deras produkter finns i många butiker. Här är länken till deras sida http://www.tistelvind.se. Själv gillar jag att variera mig och kryddar olika från en gång til en annan och dessutom kan man bestämma lite själv hur sur smak man önskar. 

Förutom koriander och/eller fänkål som oftast slinker med så använder jag ofta ingefära, chilipeppar, vitlök förståss, pepparrot, kummin, senapsfrö och dill. Kanske har jag glömt några. Jag blandar kryddorna efter humör och dagsform så det blir olika varianter av kryddsammansättningen. Gul lök ger en lite sötare smak och är kul att ha med ibland. En liten gnutta gurkmeja ger en vacker gul färg och räcker mer än väl till en stor kruka. Gör inte som jag gjorde första gången. Då var jag så frikostig med gurkmejan att det blev beskt. Färska kryddor ska också vara toppen att använda men jag har inte kommit längre än att ha testat för första gången med rosmarin i squashen jag berättade om i mitt förra inlägg. Jo förresten, dillkvistar har jag använt några gånger.

Om det mot anmodan skulle misslyckas med att få igång syrningen så kan man alltid köpa en färdig inläggning (i glasburk, kanske Tistelvinds - ej konservburk!) i butiken. Ta då vara på lite av spadet och toppa din egna inläggning med det. Då kommer syrningen snabbare i gång med lite hjälp från en äldre lyckad syrning. Lycka till!