Nytt experiment

Fänkålen jag syrade nyligen blev riktigt god ensam. Så kom det en dag när jag hade köpt tre rejäla fänkål igen och skulle göra en ny sats. Samtidigt hade jag ett vitkålshuvud och morötter som jag hade tänkt göra en sats av. Så ringer telefonen och jag behövde snabbt kila iväg så vad gör jag? Ju, jag hade allt framme inklusive köksassistenten så jag rev snabbt allt(!) och blandade. Kryddade som jag brukar med korianderfrön, inte så mycket fänkålsfrån (bara lite) och så rejält med riven ingefära och chilipeppar. Tryckte i all hast ner i fem enlitersburkar och skyndade iväg. När jag kom hem fyllde jag på ca 2 dl saltlag i varje kruka. Sedan fick allt stå och jäsa i drygt vecka. Det blev riktigt gott - igen!

Oh, vad jag gillar syrade grönsaker :D

Recept igen
I går blev jag frågad hur jag syrar grönsaker så här kommer mitt recept igen. Det lärde jag mig av min väninna med armeninskt/iranskt ursprung. Resultatet av mina experiment blev över förväntan och är egentligen inspirationskällan till denna blogg. 

Med tiden lärde jag mig att man också kan syra "torrare". D.v.s. att grönsakerna inte behöver stå i vätskan bara man packar dem tillräckligt hårt i burken. Just nu testar jag precis det med vitkål och morötter - för jag ville minska på saltet - och jag tycker det tar längre tid innan kålen har mjuknat. Alltså är inte samma snabbsyrning. Det är ju också känt att de klassiska syrningsmetoderna är ytterst tålamodskrävande och tar månader. Fast smakerna kanske absolut är värda att vänta på, vem vet. Jag har i varje fall inte mjölksyrat så. Testa detta recept för att snabbt komma igång. Med tiden kan man kosta på sig mer avancerade saker.

Tänk på att använda rena kärl, rena händer (jag har aldrig spritat händerna för jag vill ha de nyttiga bakterierna kvar). Jag sköljer grönsakerna noga och så använder jag filtrerat vatten (typ Anna eller Brita kanna om jag inte har en ett bättre vattenfilter). Det klorerade vattnet hämmar mjölksyrningen. Här kommer receptet, en kopia från mitt allra första inlägg:

Mjölksyrade grönsaker på armeniskt/persiskt vis

Blanda t.ex. några av följande grönsaker eller ta var för sig:

Morötter, blomkål, stjälkselleri, lök och vitkål. Krydda efter smak. 

Tag en 500 grams väl rengjord honungsburk eller liknande och häll i 2 dl vatten och 1 tsk havssalt. Rör tills saltet löses.

Skär de sköljda grönsakerna i tunna skivor, små bitar eller riv grovt och fyll burken till ca 2 cm från kanten. Vattnet måste täcka grönsakerna. Sätt på locket och ställ i rumstemperatur. Färdigt efter 2 - 4 dagar beroende på rumstemperaturen (ca 20 °C). 

Öppna burken varje dag och pressa ner grönsakerna för att undvika att det möglar. Skumma ev. om det skulle behövas. Syrlighetn ökar ju längre man låter burken stå i rumstemperatur. Förvaras därefter i kylskåp. Hittills har jag som längst förvarat grönsakerna i ca ett halvår. De tar ju slut alldeles för fort! Fast egentligen ska man kunna förvara dem i minst ett år - om man vill.

Personligt tillägg till grundreceptet: Kryddor som fungerar bra är t.ex. lättkrossade korianderfrön, fänkål och/eller kummin, men det mesta fungerar. Pepparrot både konserverar och smaksätter. För styrka används t.ex. ingefära, chili, vitlök, ifall man vill göra sin egna kimchi. Hela kvistar med färska örter är utmärkta. Använd fantasin och våga testa!

Små bitar broccoli blev gott. Förvånansvärt också de förkokta bondbönorna i en grönsaksblandning. Mangoldstjälkar är det enda som ej fungerat hittills, de blev extra träiga och närmast oätliga. Squash blev utsökt med lök. Prova både att göra din egna grönsaksblandning likaväl som att ha var grönsak för sig. Hallonblad lär stimulera att mjölskyrningen kommer igång. Man kan också ta en liten skvätt vätska från en lyckad sats som en extra igångsättare, men det brukar inte behövas.

Jag har oftast gjort större satser och har då tagit 1 l ”konserveringsburkar” av glas. Då börjar jag med att göra en större sats saltlösning (till 6 dl vatten tar man 1 msk havssalt, till 12 dl vatten tar man 2 msk salt, till 18 dl tar man 3 msk, o.s.v) och häller över mina burkar efter att ha fyllt dem med grönsaker och kryddor. Eftersom locket sitter fastklämt på mina burkar så har jag inte öppnat dem dagligen. Kanske bara skakat lite försiktigt. 

Efter knappt ett dygn börjar det jäsa/bubbla i burkarna och då kan vätskan rinna över om burken är välfylld (det pyser ut genom det slutna locket). Se därför till att burkarna står på ett lämpligt underlag, ev. extra bricka el. dyl. Håller flera månader i kyl och blir bara godare med tiden. Se bara till att ha rena burkar och händer.

När livet kommer emellan

Ibland så hinner man inte sköta det man tycker är väsentligt och i mitt fall handlar det bl.a. om att se till att det finns tillräckligt med mjölksyrade grönsaker i familjens skafferi (förutom att se till att hålla liv i denna blogg :). Just nu är det närmast krisläge och har faktiskt varit under några veckor. Borta är allt överflöd från i höstas då jag fick jaga runt för att hitta tomma burkar och lediga ytor för alla överfyllda burkar och trängseln i skafferi och kylskåp var på topp.

Du snålas det, eller kanske det låter bättre om jag säger att jag "hushåller bra" med det lilla jag har just nu. För jag ska medge att jag har blivit helt beroende av mina syrade grönsaker. Och jag märker genast i kroppen att något saknas om jag inte ser till att äta tillräckligt.

På språng har jag därför tryckt ner några rivna morötter eller snabbt hackat blomkålshuvud eller kanske stor fänkål i en burk, stängt locket och bett en bön om att detta måtte lyckas, och det har det gjort. Och faktum är att man känner en stor tacksamhet  över dessa till synes futtiga inläggningar. På något vis har jag lyckats hanka mig fram med små snabba insatser. Så lärdomen av det är egentligen att det inte finns någon ursäkt att inte hinna med att syra sina grönsaker. Har jag klarat av det den senaste tiden så kan vem som helst! Fast bloggandet har ju blivit lidande. (Alla märker väl vad jag har prioriterat).

Så äntligen i går blev det stordåd i köket när jag lyckades strimla ett helt(!) vitkålshuvud och knappa kilot med morötter, krydda med ingefära, hel hackad chili samt lite krossade fänkåls- och korianderfrön. Det blev hela tre burkar. Nu står dessa och pyser på köksbänken och under tiden hushåller jag med den lilla, lilla sista resten av fänkålen som skräpar på botten i en burk. Fänkålen finstrimlade jag och tryckte bara ner i burken med lite saltlag och inget annat för några dagar sedan och det blev ljuvligt gott! Absolut höjdare faktiskt.

Och behöver jag ens säga att trots influensa och vinterkräksjuka i omgivningen så har jag klarat mig! Jag har aldrig ätit så mycket syrade grönsaker som denna vinter och ordet snuva har inte ens funnits i mitt vokabulär denna vinter :D

Snart är det vår!!!

Nästa stora trend!
Läser i det senaste numret av Coops tidning Mersmak att mjölksyrade grönsaker spås bli den nästa stora trenden. 

Det är bara att ställa sig i skaran och applådera! Och så måste det erkännas att jag ler lite för mig själv när det tipsas om att syra zucchini. Hade ingen aning om att jag var en sån trendsättare ;)

Bifogar också länk till recept på kimchi i samma tidning: http://www.coop.se/Recept--mat/Recept/k/kimchi/ 
Jag har ofta inspirerats av kimchi när jag kryddar mina inläggningar. Supergott brukar det bli! Mmmm...!

Experimentar igen

Det är bara att acceptera och inse att undertecknad har mycket kvar att lära sig om mjölksyrning.  Man lär så länge man lever heter det. Med tanke på allt man har kvar att lära sig kan man ju blicka fram mot ett långt liv... ;)

I december prövade jag att mjölksyra enligt en ny metod, se mitt blogginlägg från 2012-12-15. Experimentet föll väl ut och jag fick nog den nyttigaste satsen av dem alla, i alla fall med avseende på saltinnehållet. Satsen var faktiskt helt saltfri. Klart att smaken blev lite "plattare" - eller hur man nu ska beskriva det. Klar att lite salt höjer smaken. Då gäller ju att ha annat på tallriken, sånt som kompenserar och stimulerar smaklökarna. Har man inget annat kan man alltid göra en god dressing - om man hinner och orkar.

Och nu är det så att vissa dagar har det inte blivit någon dressing alls. Och snacka om att reta kreativiteten. Då är det guldläge för nya idéer! Och nu är det dags för ny sats och klart att jag vill pröva någon slags kombination av min första metod (den med saltlag) och den nya metoden (den osaltade och med liten del mosade grönsaker). 

Sagt och gjort - nu har jag en sats på gång med en liten skvätt saltlag istället för "gröten". Spänningen är som vanligt olidlig!

Denna gång har jag tagit blomkål, broccoli, selleristjälkar och grovrivna
morötter kryddat med fänkåls- och korianderfrön samt ingefära.

Nu är det gjort!
Ja, nu testar jag metoden jag nämnde i mitt senaste blogginlägg här och som demonstreras i länken längst ner i blogginlägget från den 28. november här. Det gick inte att motstå frestelsen.

Vilken jättesats. Det skulle vara tre vitkålshuvuden plus allt annat enligt receptet. Jag gjorde bara en "liten sats" på ett vitkålshuvud men oj så mycket det blev ändå. Kolla bara på bilderna jag lyckades knäppa mitt i bestyren.

Vitkål i en skål, salladskål och selleri i en annan, morötter och grönkål i den tredje och lite av varje i mixern.

Förutom vitkålshuvudet blandade jag en salladskål, 1 kg morötter, några stjälkar bladselleri samt några blad grönkål. Allt finhackat eller rivet. Och så stöttes koriander och fänkål i mortel. Mängden blev så mycket jag orkade mortla. Vi får se hur det smakar. Det blev i alla fall en riktigt trevlig blandning att titta på, färggrann och fin. Morötterna och grönkålen gjorde susen för utseendet. 

Det är lättare sagt än gjort att blanda allt när skålarna är får små för att rymma hela satsen. Fast vad gör det. Kul med lite variation mellan krukorna. Innehållet i påsen t.v. med nori blandade jag i den minsta burken.

I detta recept skulle man mixa en del av grönsakerna och blanda i vatten till "lagom tjocklek". Det blev en tjock gegga som jag klickade lite här och var över alla mina skålar och rörde ihop så gott det gick. Det blev ingen bild på innehållet i mixern annat än som en topping i en av skålarna.

Så här såg det ut när jag hade klickat ut de mixade grönsakerna. Lite geggit kanske ;)

Och slutresultatet blev 6 krukor varav en 0,5 liters. I den lilla burken tömde jag en hel påse med flingor av norialger (ja, samma alg som vi brukar se omlindad runt sushi). Den burken blir extra spännande att få smaka på. Kunde inte låta bli att improvisera lite också.

Oh vilken fröjd! Nu gäller det bara att hålla tummarna och hoppas det blir bra.

Kolla den upprullade kålen som ska hålla nere grönsakerna när det börjar att jäsa. En nyhet hos mig.

Puh! Det var ganska tuff att få ihop måste jag erkänna. Speciellt med de två nya och spännande momenten, att mixa en del av grönsakerna samt att göra rullar av kål och ha överst i krukorna. Jag hoppas detta hinner bli klart till jul. Och spänningen är extra stor för denna sats. Ny och obeprövad metod, inget salt alls i satsen samt att detta syras torrt så när som på den lilla mängden vatten som behövdes för att mixa. 

Sedan var det detta med kryddorna. Ingefäran hade tyvärr tagit slut hemma så den räckte bara till en av burkarna. Spänningen är som sagt olidlig just nu. Jag håller tummarna hårt!

Dags att testa nytt recept
Nu är det ett tag sedan jag gjorde min senaste mjölksyrainläggning. Jag var ju så flitig i höstas och fyllde alla skafferier. Till slut kunde jag inte hitta en ledig plats här hemma. Alla lagringsutrymmen var överfyllda. Nu börjar förrådet minska och det känns riktigt skönt att ha bättre "space" i kylskåp och hyllor. Antagligen inspirerades jag extra mycket av denna blogg till att vara extra flitig. Det är kul att få perspektiv på sitt beteende och just nu undrar jag om jag kommer att fylla förrådet så till den milda grad som jag gjorde i höstas. (Oops, jag kom att tänka på min nya syn på vitlök också. Uppenbarligen "säsong" för att omvärdera sina beteenden :). 

Det var verkligen trångt i skåpen. Verkligen trångt! Så nu njuter jag av halvtomma hyllor men märker att det är dags att sätta igång en ny sats snart. I varje fall om det ska finnas något till jul.

Som alla kanske fattat så är min nya husguru Donna Gates. I förra veckan köpte jag hennes bok "Body Ecology Diet" på Bokus http://www.bokus.com/bok/9781401935436/the-body-ecology-diet-recovering-your-health-and-rebuilding-your-immunity/

Det är en spännande läsning där hon verkligen understryker vikten av syrade grönsaker och hävdar att hennes diet skiljer sig från alla andra genom att fokusera på den inre ekologin, bl.a. tarmfloran. Och jag måste erkänna att jag aldrig tidigare har stött på det. I varje fall inte i samma utsträckning. Jag ser fram emot att läsa klart boken.

Bokens omslag

Receptet på mjölksyrade grönsaker

Nu är det advent och istället för att julpynta och kanske baka så cirklar tankarna runt nya experiment. Ska jag fatta modet och testa hennes recept, eller ska jag köra på som vanligt? Både vitkål, salladskål, morötter och lök ligger och väntar i kylen. Ska sova på saken. Receptet är i alla fall det samma som jag hänvisade till tidigare - fast då som filmer.

Tankar kring min vitlöksinläggning från i höstas.
Oh så smart och fiffig jag kände mig i höstas när jag satsade på en 1,5 liters kruka med vitkål, salladskål, morötter och kanske lite lök samt kryddor och EXTRA mycket vitlök. Vill minnas att det var omkring sex gånger mer vitlök än vad jag normalt brukar ha i. Jag tänkte att det skulle vara bra inför höstens och vinterns förkylningar. Något att ta till i "nödsituationer". Och nu är vi där. Snön yr utanför och nyligen visade termometern på närmare 20 minusgrader och många harklar och snorar där ute.

Jag har i alla fall klarat mig helt från förkylningar hittills och jag äter dagligen av denna inläggning. Kanske beroende på just den, men jag tror att det snarare beror på hyggligt frisk tarmflora beroende av att jag äter mycket syrade grönsaker dagligen. 

Klart att inläggningen smakar utsökt - d.v.s. om man som jag gillar vitlök. Men jag har kommit till den insikt att jag gör inte om experimentet av olika anledningar. 

1. Det luktar något så oerhört mycket vitlök i kylskåpet att hälften vore nog. Familjen uppskattar inte doften varje gång kylskåpet öppnas.
2. Enligt Donna Gates lär vitlöken hämma mikrofloran och det är just en aktiv mikroflora jag vill komma åt genom min mjölksyrning.
3. Det blir enklare att tillsätta vitlöken när så önskas direkt under måltiden, t.ex. med en härlig dressing.
4. Det bli mindre att hålla reda på tidigt på dagen, d.v.s. vissa dagar vill man inte kliva ut i vardagen insvept i ett moln av vitlöksdoft. Med alla inläggningar vitlöksfria blir valet enkelt.

Alltså min slutsats. 

Huvudregel: Skippa vitlöken i inläggningarna!

Tänka sig, denna slutsats trodde jag aldrig att jag skulle kunna fram till. Inte som jag tänkte i höstas. Tur man kan ändra sig :)

Mmmmm.....!
Vilken fullträff mina gurkor blev i höstas. Egenodlade Västerås-gurkor skurna i skivor, senapsfrön, dill och saltlagen. Inget annat och väldigt enkelt! En fröjd för gommen, välgörare för magen och obeskrivlig glädje i största allmänhet. 

Så ser ett praktexempel på lyckad mjölksyrning ut. Ren och skär lycka faktiskt! Mmmmmm!

Svar på många av mina frågor
I tidigare inlägg har jag nämnt Donna Gates. Vad jag förstått så är det en kvinna som haft stora hälsoproblem från tidig ålder och haft "känslig mage" bl.a. efter flera antibiotikakurer. Hennes väg till hälsa började med att hon upptäckte att hon hade svår candida infektion och steg för steg lärde hon sig med matens hjälp att bota sig själv. Som en extra bonus insåg hon att hon också hittat en väg som hon benämner "Growing Younger".  Allt detta utvecklades till att hon också startade sitt företag och hjälper andra. Hon har utbildat många "ambassadörer" i hennes metod och numera jobbar hon en hel del bl.a. med att hjälpa föräldrar till autistiska barn.  Dessa barn har stora rubbningar i tarmfloran. Det kan vara ett blogginlägg vid senare tillfälle. Just nu vill jag bara ge en länk och lite om hennes bakgrund.

Här finns tre filmer som visar hur hon syrar grönsaker. Jag inser att min metod är verkligen en snabbmetod, t.ex. att jag mixar inte en del av grönsakerna till en juice som hon gör. Samtidigt använder hon uppenbarligen samma ingredienser som jag och många av mina kryddfavoriter. Hon går mycket noggrant till väga, lämnar inget åt slumpen i och med att hon tillsätter en bakteriekultur. Det vill jag testa någon gång. 

Det Donna Gates berättar under tiden hon bereder grönsakerna kan faktiskt vara material i flera blogginlägg framöver. Men en sak måste jag bara ta upp här och nu och det är min kärlek till vitlök. Tydligen hämmar vitlöken bakterietillväxten. Det är ju inte så lyckat för det är just tillväxt av mjölksyrebakterierna man vi ha och i så stor utsträckning som möjligt. Uppenbarligen dags att tänka om :)

För er som följt min blogg kanske hittar flera svar i dessa filmer på frågor jag har ställt.
Varsågod och njut!

http://bodyecology.com/control-weight-vegetable-culture-starter.html#sthash.bQonVPKr.dpbs

Syrning på TV!
I programmet Trädgårdsonsdag del 8, se http://www.svtplay.se/tradgardsonsdag, visar Tareq Taylor hur han mjölksyrar kålrot. Detta är ett av hans trevliga tips för att klara övervintringen.

Han betonar vikten av att tre saker. Att använda väl rengjorda burkar, t.o.m. sterila säger han, samt vikten av att förvara burkarna mörkt. Han betonar också vikten av att använda jodfritt salt, för jodet förstör annars mjölksyrningen. Och slutligen säger han att det är bevisat att ekologiska grönsaker är rikare på god bakterier för syrningen. Jag kunde inte ha sagt det bättre.

Kul att han också nämner att mjölksyrning är den enda inläggningen där näringsvärdet höjs under inläggningen.

Vi har alla våra vanor samt tycke och smak. Vi har gemensamt att båda använder samma kryddor såsom korianderfrön och chili. Det han däremot gör annorlunda än jag skulle ha gjort är detta:

1. Han använder ättika. Det har jag aldrig använt när jag mjölksyrar. Mina inläggningar brukar bli tillräckligt syrliga ändå, tycker jag. Men jag har ju inte testat hans sätt så jag säger inte att det ena eller det andra är bättre. Bara olika.
2. Han skär kålrötterna i 2 cm skivor. Hur stora bitar man vill ha är ju en smaksak. Jag tycker personligen bättre om betydligt mindre bitar. Och så har jag fått för mig att mindre bitar syras snabbare hela vägen in till mitten. Tur att vi är olika och mångfald brukar berika.
3. Hans syrning tar runt en månad att bli klar. Det blir säkert mycket gott och jag kommer kanske att testa hans recept någon gång - om jag kan fixa förvaringen på korrekt sätt, speciellt de 15 graderna. Men av någon anledning fick jag lära mig att "snabbsyra" så jag har använt mig av det vilket innebär att flytta burkarna efter 3-5 dagar från rumstemperatur till kylskåpet.  Men visst, vissa inläggningar blir mycket godare när de får stå och då brukar jag helt enkelt "glömma" burken några veckor eller månader i kylen. Jag undrar vilken effekt och betydelse de 15 graderna har. Någon som vet?

Tareqs recept finns på http://www.svt.se/tradgardsonsdag/blabarschutney-med-chili-inlagd-kalrot i fall man vill pröva:

Inlagd kålrot

1 l vatten
1 dl vanligt salt, utan jod
1 dl ättikssprit (12 %)
1 kg kålrot
10 dillkronor, utan stjälk
2 st röd chili
2 msk korianderfrö

Gör så här:
1. Koka upp vatten, salt och ättika. Rör om så att saltet löser sig. Låt lagen svalna.

2. Tvätta och skala kålroten. Skär i stavar, ca 2 cm tjocka. Skölj dillkronorna noga.

3. Varva kålrot, dillkronor, chili och korianderfrö i en riktigt ren glasburk eller plasthink. Slå på lagen och sätt på ett tätslutande lock.

4. Ställ burken mörkt i rumstemperatur, 18–20 grader, i 2–3 dagar, så jäsningen kommer igång. Låt sedan burken stå lite svalare, ca 15 grader, i 14 dagar. Låt sedan burken stå i kylen i 3–4 veckor så att smakerna utvecklas. Kålroten blir bäst om den får stå en månad.

Ett härligt mellanmål

Jag verkligen njuter när jag kan sätta mig med en kopp nybryggt te och en smörgås som toppas med syrade grönsaker. Visst ser det gott ut!

Det är både mättande och enkelt. Denna gång hade jag en bönröra i kylen, en annan gång kanske jag tar ägg i någon form eller kanske en skiva av något köttpålägg. Ett verkligt snabbmål. Og gott är det!

Det är en lyx när man kommer hem, ofta hungrig och trött, att alltid ha färska grönsaker till hands bara att plocka fram. Mmmm... jag är helt såld. Det är egentligen höjden av lyx när man dessutom vet att det är så nyttigt också :)

Äntligen ett recept
För första gången så har jag försökt hålla koll på måtten när jag blandar ihop kryddor och grönsaker!

Denna gång hade jag lite för många och egentligen för stora squash i trädgårdslandet (det blir så när man reser bort och inte hinner plocka in skörden i tid). Det var så mycket att jag bestämde mig för att bara använda squash. Inta blanda den med andra grönsaker även om jag oftast tycker det blir godast när man blandar olika grönsaker i burken. 

Därför strimlade jag all squash och började fantisera. Vad jag skulle hitta på? Jag brukar väldigt ofta ta både fänkål och koriander så jag började med att krossa dessa frön i min mortel. Färska örter lär vara gott att krydda med har jag hört men har egentligen aldrig testat på riktigt. Eftersom jag just nu har en fin rosmarinplanta så passade jag på att använda den. Kanske det skulle funka...? Och nu slog det mig. Jag skulle hålla koll på måtten. Så här blev det och tiden får visa om det blev "lagom" kryddat:

Receptet
3 l strimlad squash
1 msk grovkrossade korianderfrön
1,5 tsk grovkrossade fänkålsfrön
Rejäla kvistar färsk rosmarin. 
Ev. vitlök

Saltlake: Till 6 dl filtrerat vatten tillsätts 1 msk havssalt. Rör om tills saltet är upplöst.

Blanda de krossade kryddorna med squashen i en stor skål. Fyll krukorna med blandningen och rosmarinet och tryck ihop innehållet. Häll över saltlaken. Obs! Man kan behöva göra en större sats med saltlaken. Se till att vätskan täcker och sätt gärna en tyngd ovanpå grönsakerna innan man skruvar på locket.

Till 3 l krukan hade jag tre ca 20 cm långa rosmarinkvistar och till 2 l krukan två kvistar samt också en rejäl klyfta grovt riven vitlök.

Så här såg det ut när jag precis hade fyllt största krukan. Nu har det syrats klart och t.o.m. provsmakats. Det blev godkänt även om jag blev lite skraj i går när jag upptäckte att de översta grönsaksbitarna  stack upp ur vätskan och började se lite bruna ut. Jag plockade bort dem, fyllde på lite mer saltlake och skakade om. Så det verkar ha gått bra, tack och lov. Satsen blev tre stora krukor. I mittenkrukan på den lilla bilden fyllde jag på med andra grönsaker. Det blev ett bra alternativ när jag inte lyckades trycka ner all squashen i två krukor. Och på så vis fick jag min grönsaksblandning också denna gång :)




Det ska ju bli godare om man lagrar. Nu börjar lagringen. Jag lär återkomma om kryddningen fick godkänt eller om den behöver justeras.

Syrligt gott eller illa surt?

Smaken är som baken, delad, heter det. Vissa personer tycker omedelbart om den syrliga smaken på mjölksyrade grönsaker. Andra tycker riktigt illa om smaken. Men oavsett om man uppskattar smaken eller inte så är syrade grönsaker verkligen en fantastisk medicin för kroppen, vårt matsmältningssystem och vårt immunförsvar.

Litet tips om man vill dämpa syrligheten lite. Häll olivolja över grönsakerna när du lagt upp dem på tallriken! Det mildrar det sura verkligen.

Själv har jag mestadels bara ätit grönsakerna rakt av som en del av måltiden. Har egentligen aldrig tillagat något. I så fall skulle det då vara när jag tar en smörgås, oftast med någon bönröra och toppar det hela med en skopa syrade grönsaker. Det kan vara ett snabbt mål när man är på språng och supergott är det. Rekommenderas varmt.

Ännu mer om squashen

Så här ser den senaste squash-syrningen ut. 

Den är mer finfördelad än förut. I denna sats har jag blandat den med både salladskål och vitkål, kryddat som så ofta med fänkål och korianderfrön samt med chili och vitlök. Och när jag ändå var i farten gjorde jag en stor kruka med vitkål och hade i extra, extra mycket vitlök. Fick för mig att det skulle vara bra medicin att ta till under den kalla vintern när förkylningarna härjar i omgivningen.

Jag fyller krukan så mycket jag kan, häller på saltlösningen och stänger krukan. Innan jag hinner plocka fram kameran och fotografera har hela massan dragits i hop och flyter upp. Man borde ha bra tyngder. Finns sådana att köpa eller borde man uppfinna något smart?

Experimentera eller beprövade recept?

Just nu när det finns överflöd med grönsaker så passar jag på och experimenterar och testar nya inläggningar samtidigt som jag kör på med gamla och beprövade recept. Det är klart man gör både och!

Så här ser en av mina klassiker ut. Stommen består av vitkål och morötter som kryddas med krossade korianderkorn och fänkålsfrön. Jag utgår från helt vitkålshuvud som jag skivar tunt och blandar in lite grovrivna morötter tills jag tycker det ser vackert ut i färgen. Om jag känner för det blandar jag i lite gul lök och ett par stjälkar med selleri i tunna skivor. Och så kan jag tillsätta en liten gnutta pepparrot p.g.a. den ska vara extra konserverande. Detta blir en rejäl sats så jag kostar på mig att ha vitlök i någon av krukorna. Mmmm... vad jag tycket detta är gott - med eller utan vitlöken!

Det blir 2-3 krukor och om jag har tur kan en kruka bli stående i kylskåpet minst två månader. Då hinner smaken mogna. Men hittills har jag inte haft något större lager för det är rykande åtgång. Man borde ha större förvaringsmöjligheter.

Här om kvällen hade jag några smågurkor så jag skivade ner dem i en 500 ml kruka och ville göra något med dill. Problemet var bara att gurkorna var redan på plats i burken, timmen var sen och ingen färsk dill att uppbringa. Efter en djupdykning i kryddskåpet hittades lite torkad dill på burk som fick duga och så toppades det med lite gula senapsfrön. Nu står detta och syras - och jag håller tummarna. Faktum är att den dillen kanske gör satsen mindre lyckad. När jag kollade i burken senast  var smaken ingen riktig höjdare. Det blir inte samma sak när man inte har färsk dill. Men vem vet, det kanske tar sig när/om det för stå. Man vill ju smaka för att hålla koll på innehållet och så vips kan allt vara uppätit. 

Så här såg det i alla fall ut när jag satte i gång satsen.

Varför nörda in sig på syrade grönsaker? 
Tja, varför inte?

Vi ska ju äta mer frukt och grönt, heter det. Just nu när det närmar sig slutet av sommaren finns massor av härliga fräscha grönsaker, både i trädgårdslandet och i butikerna. Det är perfekt tid att experimentera och pröva sig fram. Och vilken snabbmat också!

Grönsaker skrumpnar och ruttnar med tiden när bakterier och mögelsvampar angriper dem och konsten att konservera är en del av mänsklighetens uråldriga kunskaper. Numera fryser vi ofta in för att kunna plocka fram vid behov. Oftast förlorar vi då både smak, konsistens och näringsvärde. Däremot om man syrar sina grönsaker, - också kallat att mjölksyra, - då både konserverar man och förädlar på en och samma gång! Läs gärna mer i Annelies Schönecks bok "Mjölksyrejäsning av grönsaker"om du vill lära dig mer. Det är en härlig liten bok med massor av kunskap - även om den fick mig att tro att syrning var för besvärligt och krångligt. Tur att min väninna lärde mig komma förbi det hindret!

Hur som helst genom att syra grönsakerna omvandlar man den naturliga förruttnelseprocessen till en livsbefrämjande process. Jag tror på denna enkla metod samt att gamla kunskaper kommer att väckas till liv allt mer och jag vill gärna vara en del i denna kunskapsspridning. Jag lär återkomma framöver också med argument varför dessa grönsaker blir extra nyttiga.

Jag passar på i min allra första blogg i världshistorien att inviga den genom att skriva grundreceptet på hur jag syrar mina grönsaker:

Mjölksyrade grönsaker på armeniskt/persiskt vis

Blanda några av följande grönsaker eller ta var för sig:

Morötter, blomkål, stjälkselleri, lök och vitkål. Krydda efter smak. 

Tag en 500 grams väl rengjord honungsburk eller liknande och häll i 2 dl vatten och 1 tsk havssalt. Rör tills saltet löses.

Skär de sköljda grönsakerna i skivor, små bitar eller riv grovt och fyll burken till ca 2 cm från kanten. Vattnet måste täcka grönsakerna. Sätt på locket och ställ i rumstemperatur. Färdigt efter 2 - 4 dagar beroende på rumstemperaturen (ca 20 °C). 

Öppna burken varje dag och pressa ner grönsakerna för att undvika att det möglar. Skumma ev. om det skulle behövas. Syrlighetn ökar ju längre man låter burken stå i rumstemperatur. Förvaras därefter i kylskåp. Hittills har jag förvarat grönsakerna i ca ett halvår. De tar ju slut så alldeles för fort! Fast egentligen ska man kunna förvara dem i minst ett år.

Personligt tillägg till grundreceptet: Kryddor som fungerar bra är t.ex. lättkrossade korianderfrön, fänkål och/eller kummin, men det mesta fungerar. Pepparrot både konserverar och smaksätter. För styrka används t.ex. ingefära, chili, vitlök, ifall man vill göra sin egna kimchi. Hela kvistar med färska örter är utmärkta. Använd fantasin och våga testa!

Små bitar broccoli blev gott. Förvånansvärt också de förkokta bondbönorna i en grönsaksblandning. Mangoldstjälkar är det enda som ej fungerat hittills, de blev extra träiga och närmast oätliga. Squash blev utsökt med lök. Prova både att göra din egna grönsaksblandning likaväl som att ha var grönsak för sig. Hallonblad lär stimulera att mjölskyrningen kommer igång. Man kan också ta en liten skvätt vätska från en lyckad sats som en extra igångsättare, men det brukar inte behövas.

Jag har oftast gjort större satser och har då tagit 1 l ”konserveringsburkar” av glas. Då börjar jag med att göra en större sats saltlösning (till 6 dl vatten tar man 1 msk havssalt, till 12 dl vatten tar man 2 msk salt, till 18 dl tar man 3 msk, o.s.v) och häller över mina burkar efter att ha fyllt dem med grönsaker och kryddor. Eftersom locket sitter fastklämt på mina burkar så har jag inte öppnat dem dagligen. Kanske bara skakat lite försiktigt. 

Efter knappt ett dygn börjar det jäsa/bubbla i burkarna och då kan vätskan rinna över om burken är välfylld (det pyser ut genom det slutna locket). Se därför till att burkarna står på ett lämpligt underlag, ev. extra bricka el. dyl. Håller flera månader i kyl och blir bara godare med tiden - så länge det inte börjar mögla. Men jag har klarat mig helt ifrån. Se bara till att ha rena burkar och händer.

OK. Nu finns receptet tillgängligt för alla. Det är bara att sätta i gång, leka och experimentera.
//Margret :)