Spänningen växer
(Borde ha publicerats 19. dec - men fastnade på vägen :)
Hur gör jag nu? Den senaste satsen ser helt annorlunda ut än alla de övriga satserna jag gjort tidigare. Så nu jag känner mig som en nybörjare, en riktig gröngöling. Det har luktat lite annorlunda om syrningen. Så ja, lite småstressad har jag känt mig. Kommer detta att lyckas? Det bara måste! Jag håller tummarna extra hårt.

Och så får jag erkänna att det är det ju trots allt lite tålamodsprövande att syra grönsaker. Jag insåg det nu precis. Det enda man kan göra ar att vänta och avvakta. Man tittar, luktar och hoppas. Ska man öppna burkarna nu och smaka eller vänta lite till? Påverkar jag syrningsprocessen om jag öppnar? Det kan ju vara en "bra" påverkan eller en "dålig" eller så spelar det ingen roll. Jag har ingen aning. Men någon stans känns det som att innehållet skulle vilja få vara i fred och så att processen kan ha sin gång, lugnt och stilla.

Med det ursprungliga receptet där jag använde en saltlake så skulle grönsakerna vara täckta av vätskan. Det innebär också att det pyser och bubblar i burkarna, ofta så att det rinner över. Och så fick jag instruktioner om att peta ner grönsakerna dagligen. När grönsakerna lyfts upp och det pyser och har sig så vet man att allt är OK. Det både luktar och ser bra ut! Och då kan man också passa på och smaka om det är klart och lagom syrligt. Det ska ju vara gott! Och framför allt så känns det som om man har koll.

I detta nya recept så är det inget som bubblar över. De upprullade kålstrimlorna håller grönsakerna på plats så inget lyfts upp. Och man stirrar, kollar och stirrar igen och igen. Och som alla vet så syns ju inte mikroorgansimerna med blotta ögat. Så det enda som blir kvar är en stilla undran och detta att kunna hålla sig till tåls. Och just där är jag just nu. Väntar och väntar. 

Just nu får man trösta sig med att hur än resultatet blir så skaffar jag mig en ny erfarenhet! Alltid bra :)

Nu är det gjort!
Ja, nu testar jag metoden jag nämnde i mitt senaste blogginlägg här och som demonstreras i länken längst ner i blogginlägget från den 28. november här. Det gick inte att motstå frestelsen.

Vilken jättesats. Det skulle vara tre vitkålshuvuden plus allt annat enligt receptet. Jag gjorde bara en "liten sats" på ett vitkålshuvud men oj så mycket det blev ändå. Kolla bara på bilderna jag lyckades knäppa mitt i bestyren.

Vitkål i en skål, salladskål och selleri i en annan, morötter och grönkål i den tredje och lite av varje i mixern.

Förutom vitkålshuvudet blandade jag en salladskål, 1 kg morötter, några stjälkar bladselleri samt några blad grönkål. Allt finhackat eller rivet. Och så stöttes koriander och fänkål i mortel. Mängden blev så mycket jag orkade mortla. Vi får se hur det smakar. Det blev i alla fall en riktigt trevlig blandning att titta på, färggrann och fin. Morötterna och grönkålen gjorde susen för utseendet. 

Det är lättare sagt än gjort att blanda allt när skålarna är får små för att rymma hela satsen. Fast vad gör det. Kul med lite variation mellan krukorna. Innehållet i påsen t.v. med nori blandade jag i den minsta burken.

I detta recept skulle man mixa en del av grönsakerna och blanda i vatten till "lagom tjocklek". Det blev en tjock gegga som jag klickade lite här och var över alla mina skålar och rörde ihop så gott det gick. Det blev ingen bild på innehållet i mixern annat än som en topping i en av skålarna.

Så här såg det ut när jag hade klickat ut de mixade grönsakerna. Lite geggit kanske ;)

Och slutresultatet blev 6 krukor varav en 0,5 liters. I den lilla burken tömde jag en hel påse med flingor av norialger (ja, samma alg som vi brukar se omlindad runt sushi). Den burken blir extra spännande att få smaka på. Kunde inte låta bli att improvisera lite också.

Oh vilken fröjd! Nu gäller det bara att hålla tummarna och hoppas det blir bra.

Kolla den upprullade kålen som ska hålla nere grönsakerna när det börjar att jäsa. En nyhet hos mig.

Puh! Det var ganska tuff att få ihop måste jag erkänna. Speciellt med de två nya och spännande momenten, att mixa en del av grönsakerna samt att göra rullar av kål och ha överst i krukorna. Jag hoppas detta hinner bli klart till jul. Och spänningen är extra stor för denna sats. Ny och obeprövad metod, inget salt alls i satsen samt att detta syras torrt så när som på den lilla mängden vatten som behövdes för att mixa. 

Sedan var det detta med kryddorna. Ingefäran hade tyvärr tagit slut hemma så den räckte bara till en av burkarna. Spänningen är som sagt olidlig just nu. Jag håller tummarna hårt!

Jämförelse mellan oljekatastrof och innehåll i våra tarmar
Syftet med denna blogg är att sprida kunskap om hur viktig och nyttig en frisk tarmflora är. Också att visa hur man återfår en frisk tarmflora om man råkat tappa den samt hur man bibehåller en frisk tarmflora. Jag vill mena att detta är en av de viktigaste faktorerna till bättre hälsa och välmående. Och nyckeln är ju att äta råa syrade grönsaker.

Frisk tarmflora mjukar upp hårda inlagringar i tarmen, tar hand om toxiner, bekämpar parasiter, balanserar syra/bas jämvikten i tarmen, m.m. Detta är något som pågår inuti våra kroppar utan att vi ser det eller kanske märker alls. Jag hoppas denna jämförelse som följer kan vara en katalysator till att börja regelbundet äta syrade grönsaker eller i varje fall väcka den första tanken inom var och en att här finns något som kan ha stor nytta för den egna personen.

Om man föreställer sig en oljekatastrof som den i Mexikanska golfen våren 2010. Klart att katastrofen var just en katastrof och absolut något man vill slippa uppleva. Men märkligt nog så försvann oljan överraskande fort och det beroende på de rätta mikroorganismerna. 

DN skrev om detta: http://www.dn.se/nyheter/varlden/bakterier-at-upp-olja-fran-deepwater-horizon. 
Också Forskning och framsteg: http://fof.se/tidning/2011/3/bakterier-stadade-efter-bps-utslapp, samt
National Geographic: http://natgeo.se/natur/miljo/nya-metoder-mot-oljeutslapp, samt
Sveriges radio: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=3729987, m.fl.

Om de rätta mikroorganismerna kan städa upp så stora ytor som den Mexikanska bukten på några veckor vilka under kan då inte den rätta tarmforan göra i våra kroppar! En spännande tanke, tycker jag, och ökar absolut min motivation att äta rejäla mängder av mina syrade grönsaker för resten av mitt liv :)

Dags att testa nytt recept
Nu är det ett tag sedan jag gjorde min senaste mjölksyrainläggning. Jag var ju så flitig i höstas och fyllde alla skafferier. Till slut kunde jag inte hitta en ledig plats här hemma. Alla lagringsutrymmen var överfyllda. Nu börjar förrådet minska och det känns riktigt skönt att ha bättre "space" i kylskåp och hyllor. Antagligen inspirerades jag extra mycket av denna blogg till att vara extra flitig. Det är kul att få perspektiv på sitt beteende och just nu undrar jag om jag kommer att fylla förrådet så till den milda grad som jag gjorde i höstas. (Oops, jag kom att tänka på min nya syn på vitlök också. Uppenbarligen "säsong" för att omvärdera sina beteenden :). 

Det var verkligen trångt i skåpen. Verkligen trångt! Så nu njuter jag av halvtomma hyllor men märker att det är dags att sätta igång en ny sats snart. I varje fall om det ska finnas något till jul.

Som alla kanske fattat så är min nya husguru Donna Gates. I förra veckan köpte jag hennes bok "Body Ecology Diet" på Bokus http://www.bokus.com/bok/9781401935436/the-body-ecology-diet-recovering-your-health-and-rebuilding-your-immunity/

Det är en spännande läsning där hon verkligen understryker vikten av syrade grönsaker och hävdar att hennes diet skiljer sig från alla andra genom att fokusera på den inre ekologin, bl.a. tarmfloran. Och jag måste erkänna att jag aldrig tidigare har stött på det. I varje fall inte i samma utsträckning. Jag ser fram emot att läsa klart boken.

Bokens omslag

Receptet på mjölksyrade grönsaker

Nu är det advent och istället för att julpynta och kanske baka så cirklar tankarna runt nya experiment. Ska jag fatta modet och testa hennes recept, eller ska jag köra på som vanligt? Både vitkål, salladskål, morötter och lök ligger och väntar i kylen. Ska sova på saken. Receptet är i alla fall det samma som jag hänvisade till tidigare - fast då som filmer.

Tankar kring min vitlöksinläggning från i höstas.
Oh så smart och fiffig jag kände mig i höstas när jag satsade på en 1,5 liters kruka med vitkål, salladskål, morötter och kanske lite lök samt kryddor och EXTRA mycket vitlök. Vill minnas att det var omkring sex gånger mer vitlök än vad jag normalt brukar ha i. Jag tänkte att det skulle vara bra inför höstens och vinterns förkylningar. Något att ta till i "nödsituationer". Och nu är vi där. Snön yr utanför och nyligen visade termometern på närmare 20 minusgrader och många harklar och snorar där ute.

Jag har i alla fall klarat mig helt från förkylningar hittills och jag äter dagligen av denna inläggning. Kanske beroende på just den, men jag tror att det snarare beror på hyggligt frisk tarmflora beroende av att jag äter mycket syrade grönsaker dagligen. 

Klart att inläggningen smakar utsökt - d.v.s. om man som jag gillar vitlök. Men jag har kommit till den insikt att jag gör inte om experimentet av olika anledningar. 

1. Det luktar något så oerhört mycket vitlök i kylskåpet att hälften vore nog. Familjen uppskattar inte doften varje gång kylskåpet öppnas.
2. Enligt Donna Gates lär vitlöken hämma mikrofloran och det är just en aktiv mikroflora jag vill komma åt genom min mjölksyrning.
3. Det blir enklare att tillsätta vitlöken när så önskas direkt under måltiden, t.ex. med en härlig dressing.
4. Det bli mindre att hålla reda på tidigt på dagen, d.v.s. vissa dagar vill man inte kliva ut i vardagen insvept i ett moln av vitlöksdoft. Med alla inläggningar vitlöksfria blir valet enkelt.

Alltså min slutsats. 

Huvudregel: Skippa vitlöken i inläggningarna!

Tänka sig, denna slutsats trodde jag aldrig att jag skulle kunna fram till. Inte som jag tänkte i höstas. Tur man kan ändra sig :)