Mer om tarmfloran 
I ett tidigare inlägg skrev jag att jag inte vet vilken mikroflora som finns i inläggningarna. Det är antagligen bara delvis sant. För man vet ju att det är en blandning av bifidobacterium och lactobacillus kulturer, men exakt vilken stam vet man bara om man gör en mikrobiologisk test. Och så avancerad är inte jag ;)

Dessa bakteriekulturer gör en stor nytta i tarmen och i butikerna finns en uppsjö av produkter som marknadsförs just för att de innehåller dessa kulturer. Men det gäller att se upp så att produkten du köper innehåller en vital bakterieflora. Ju längre produkten står lagrad, kanske hos tillverkaren, i butikshyllan eller i ditt skafferi, desto större sannolikhet att innehållet minskar. Här tänker jag speciellt på alla mejeriprodukter som finns i butikerna. Därför tipsar jag alla att göra sin egen grönsaksinläggning. Det är ju så gott som gratis. Speciellt om man odlar sina egna grönsaker. Och gratis brukar vara väldigt gott, eller hur?

Börja gärna med vitkål som jag personligen tycker är väldigt lätt att få igång. Krydda efter smak. Kummin är gott och enkelt som i Tistelvinds produkter. Deras produkter finns i många butiker. Här är länken till deras sida http://www.tistelvind.se. Själv gillar jag att variera mig och kryddar olika från en gång til en annan och dessutom kan man bestämma lite själv hur sur smak man önskar. 

Förutom koriander och/eller fänkål som oftast slinker med så använder jag ofta ingefära, chilipeppar, vitlök förståss, pepparrot, kummin, senapsfrö och dill. Kanske har jag glömt några. Jag blandar kryddorna efter humör och dagsform så det blir olika varianter av kryddsammansättningen. Gul lök ger en lite sötare smak och är kul att ha med ibland. En liten gnutta gurkmeja ger en vacker gul färg och räcker mer än väl till en stor kruka. Gör inte som jag gjorde första gången. Då var jag så frikostig med gurkmejan att det blev beskt. Färska kryddor ska också vara toppen att använda men jag har inte kommit längre än att ha testat för första gången med rosmarin i squashen jag berättade om i mitt förra inlägg. Jo förresten, dillkvistar har jag använt några gånger.

Om det mot anmodan skulle misslyckas med att få igång syrningen så kan man alltid köpa en färdig inläggning (i glasburk, kanske Tistelvinds - ej konservburk!) i butiken. Ta då vara på lite av spadet och toppa din egna inläggning med det. Då kommer syrningen snabbare i gång med lite hjälp från en äldre lyckad syrning. Lycka till!

Äntligen ett recept
För första gången så har jag försökt hålla koll på måtten när jag blandar ihop kryddor och grönsaker!

Denna gång hade jag lite för många och egentligen för stora squash i trädgårdslandet (det blir så när man reser bort och inte hinner plocka in skörden i tid). Det var så mycket att jag bestämde mig för att bara använda squash. Inta blanda den med andra grönsaker även om jag oftast tycker det blir godast när man blandar olika grönsaker i burken. 

Därför strimlade jag all squash och började fantisera. Vad jag skulle hitta på? Jag brukar väldigt ofta ta både fänkål och koriander så jag började med att krossa dessa frön i min mortel. Färska örter lär vara gott att krydda med har jag hört men har egentligen aldrig testat på riktigt. Eftersom jag just nu har en fin rosmarinplanta så passade jag på att använda den. Kanske det skulle funka...? Och nu slog det mig. Jag skulle hålla koll på måtten. Så här blev det och tiden får visa om det blev "lagom" kryddat:

Receptet
3 l strimlad squash
1 msk grovkrossade korianderfrön
1,5 tsk grovkrossade fänkålsfrön
Rejäla kvistar färsk rosmarin. 
Ev. vitlök

Saltlake: Till 6 dl filtrerat vatten tillsätts 1 msk havssalt. Rör om tills saltet är upplöst.

Blanda de krossade kryddorna med squashen i en stor skål. Fyll krukorna med blandningen och rosmarinet och tryck ihop innehållet. Häll över saltlaken. Obs! Man kan behöva göra en större sats med saltlaken. Se till att vätskan täcker och sätt gärna en tyngd ovanpå grönsakerna innan man skruvar på locket.

Till 3 l krukan hade jag tre ca 20 cm långa rosmarinkvistar och till 2 l krukan två kvistar samt också en rejäl klyfta grovt riven vitlök.

Så här såg det ut när jag precis hade fyllt största krukan. Nu har det syrats klart och t.o.m. provsmakats. Det blev godkänt även om jag blev lite skraj i går när jag upptäckte att de översta grönsaksbitarna  stack upp ur vätskan och började se lite bruna ut. Jag plockade bort dem, fyllde på lite mer saltlake och skakade om. Så det verkar ha gått bra, tack och lov. Satsen blev tre stora krukor. I mittenkrukan på den lilla bilden fyllde jag på med andra grönsaker. Det blev ett bra alternativ när jag inte lyckades trycka ner all squashen i två krukor. Och på så vis fick jag min grönsaksblandning också denna gång :)




Det ska ju bli godare om man lagrar. Nu börjar lagringen. Jag lär återkomma om kryddningen fick godkänt eller om den behöver justeras.

Tarmfloran

En människokropp består av ca 10 biljoner celler. I kroppen och på kroppen har också vi ca 100 biljoner mikroorganismer. Proportionen är onekligen lite märklig.  Stor del av dessa mikroorganismer finns i tarmfloran. M.a.o. gäller det att se till att dessa organismer är gynnsamma för oss och samarbetar för vårt bästa så att de hjälper oss bevara hälsan och vitaliteten. Vi vill ha en gynnsam symbios. För vi gillar ju inte om dessa består av virus, parasiter, svampar och bakterier som gör oss sjuka.

Vilken bakterieflora vi föds med bestäms redan vid befruktningstillfället och hur våra mammor lever. Om de är stressade eller lugna, om de äter nyttig och näringsrik mat eller näringsfattig mat med tomma kalorier, om de röker, dricker alkohol, äter antibiotika eller andra mediciner, är utsatta för miljögifter, m.m., m.m. Allt spelar roll.

Om jag skulle få möjligheten att leva om mitt liv igen med den kunskap jag har i dag så skulle jag verkligen se till att få ordning på min tarmflora innan jag skaffade barn! Mina barn hade kolik och det yngre barnet dessutom också svamp i munnen. Allt p.g.a. att jag hade återkommande bihåleinfektioner under graviditeten och tvingades äta den ena penicillinkuren efter den andra. Inte kul alls! Snacka om att ge sina barn fel start i livet. Nu har jag hört att bl.a. kolik beror på att barnets tarmflora är rubbad! Vilket onödigt lidande för sitt älskade barn bara genom okunskap. Här behövs verkligen en kompetenshöjning!  Och nu ska vi tillsammans hjälpas ät att sprida kunskapen om fördelarna med frisk tarmflora! Eller hur?

Syrade grönsaker innehåller massor med nyttobakterier för tarmfloran. De som regelbundet äter syrade grönsaker är vinnare i "livets lotteri" genom att de ser till att bibehålla och stärka den friska tarmfloran.

Jag återkommer i kommande inlägg med mer om tarmfloran. Egentligen har jag ingen aning om sammansättningen på mikroorgansismerna i mina syrade grönsaker och det spelar faktiskt liten roll och det är ju gratis och man fixar det själv hemma. Men jag hörde nyss att i USA fanns det att köpa kulturer om man ville spetsa till sina inläggningar lite extra med bestämda kulturer. Jag kanske återkommer framöver om jag lyckas kolla upp det lite bättre. 

Kan jag få gaser av syrade grönsaker?
Tja, det beror på hur min tarmflora ser ut. En person med optimal tarmflora får knappast gaser när de äter syrade grönsaker. Däremot personer med "skadad tarmflora" kan få gaser, kanske rejält under några dagar. Så får man gaser vet man att man behöver bygga upp sin tarmflora!

Varje gång man tar antibiotika av något slag, stressar, m.m. slår man mer eller mindre ut nyttobakterierna i tarmen. Skulle man dessutom behöva ta antibiotika upprepade gånger är risken ännu större att man får en rubbad tarmflora. Vid dessa tillfällen är det extra viktigt att se till att äta mycket syrade grönsaker, gärna i kombination med bra probiotika. Gör det till en vana att fylla på din tarmflora med nyttobakterier varje gång du behöver ta antibiotika. Eller ännu hellre se till att din tarmflora är så vital och frisk att du rent av slipper ta antibiotika över huvud taget. För man bygger immunsystemet i tarmen genom bl.a. frisk tarmflora. Det är också mitt ett eget ansvar att sköta om detta. Och tro inte för en sekund att det är sjukvårdens ansvar. 

Ett tips om man får gaser är att sakta införa nyttobakterierna i sin mat, bygga upp tarmfloran för att slutligen kunna äta grönsakerna obehindrat. Det är så enkelt att om man får gaser så har man obalans! Det är i alla fall så som jag har uppfattat det hela.

Syrligt gott eller illa surt?

Smaken är som baken, delad, heter det. Vissa personer tycker omedelbart om den syrliga smaken på mjölksyrade grönsaker. Andra tycker riktigt illa om smaken. Men oavsett om man uppskattar smaken eller inte så är syrade grönsaker verkligen en fantastisk medicin för kroppen, vårt matsmältningssystem och vårt immunförsvar.

Litet tips om man vill dämpa syrligheten lite. Häll olivolja över grönsakerna när du lagt upp dem på tallriken! Det mildrar det sura verkligen.

Själv har jag mestadels bara ätit grönsakerna rakt av som en del av måltiden. Har egentligen aldrig tillagat något. I så fall skulle det då vara när jag tar en smörgås, oftast med någon bönröra och toppar det hela med en skopa syrade grönsaker. Det kan vara ett snabbt mål när man är på språng och supergott är det. Rekommenderas varmt.

Ännu mer om squashen

Så här ser den senaste squash-syrningen ut. 

Den är mer finfördelad än förut. I denna sats har jag blandat den med både salladskål och vitkål, kryddat som så ofta med fänkål och korianderfrön samt med chili och vitlök. Och när jag ändå var i farten gjorde jag en stor kruka med vitkål och hade i extra, extra mycket vitlök. Fick för mig att det skulle vara bra medicin att ta till under den kalla vintern när förkylningarna härjar i omgivningen.

Jag fyller krukan så mycket jag kan, häller på saltlösningen och stänger krukan. Innan jag hinner plocka fram kameran och fotografera har hela massan dragits i hop och flyter upp. Man borde ha bra tyngder. Finns sådana att köpa eller borde man uppfinna något smart?

Squash eller zucchini?

Vad heter den egentligen? Jag blir aldrig klok på det. Ena dagen säger jag squash och andra dagen zucchini.

Detta säger Wikipedia: "Squash är en växt i pumpasläktet Cucurbita, vanligtvis arten Cucurbita pepo. Squash kan delas in i sommarsquash och vintersquash. Sommarsquash, även kallad zucchini eller ibland courgette, är en växt vars oftast gröna eller gula frukter äts som grönsak. Andra färger förekommer, men är inte vanliga. De mest förekommande sorterna har frukter med gurkliknande form, men det finns även andra former. Vintersquash har ett hårdare skal, oftast sötare kött, och kan lagras betydligt längre än sommarsquashen. Vintersquashen liknar mer en pumpa än vad zucchinin gör, och används på samma sätt."

OK, nu ska jag göra mitt bästa och för enkelhetens skull använda "squash". Det verkar fungera. Jag tycker om syrad squash. Oftast har jag skurit den i skivor och så i mindre bitar. Är squashen liten så skär jag varje skiva i fyra delar. Skulle den vara stor så får skivan delas i kanske 6-8 delar. 

Krukan till vänster på bilden visar hur det brukar se ut. Bitarna är klart större än löken i den högra krukan. Jag skrev om lökexperimentet den 29/8.

Nu funderar jag på om jag ska finfördela squashen ännu mer? Kanske strimla? Jag har fått för mig att det skulle vara angenämare att stoppa i munnen. Jag funderar ett tag och återkommer. 

Vätskan är nyttig

Tiden går fort när man har roligt. Jag har inte gjort några nya grönsaksinläggningar de senaste dagarna och lagret minskar snabbt av de befintliga. Alltså dags att att fylla på. Och det måste erkännas att smaken blir så mycket rikare och fylligare om man hinner lagra sina inläggningar. Så nu gäller det att aktivera sin samlarådra, kavla upp ärmarna, sätta igång och bunkra upp ett rejält lager. Egentligen så att man kan mer eller mindre luta sig tillbaka tills efter nyår någon gång. * Dream on! :) * Och nu finns ju så mycket färska grönsaker att välja på.

När jag först lärde mig att snabbsyra grönsaker visste jag inte att man både kan syra "torrt" och med saltlake. Hittills har jag bara använt saltlake. Vi får se i framtiden om kanske jag provar den "torra" metoden någon gång.  

Vätskan blir egentligen inte "bara" en saltlake med tiden. Den blir full av nyttigheter såsom nyttobakterier och enzymer som är viktiga både för matsmältningen och immunförsvaret. Så vätskan bör absolut användas!!! Drick upp den, outspädd eller blanda med vatten eller annat man tycker om, kanske i maten. T.ex. kan man använda vätskan i en salladsdressing.  Jag tycker att den är väldigt törstsläckande och tycker ofta om att börja matlagningen med ett litet glas av denna vätska. Speciellt om jag är väldigt hungrig.